Framtidens hälsovård – människan i centrum?

 

Här i Vasa väntar vi med spänning på hastens nationella vårdvetenskapliga konferens, som hålls 26-27 september. Till dagsdato har vi fått in ca 130 abstrakt, vilket vi är mycket tacksamma för. Men ännu ryms det flere deltagare med, både som presentatör eller som åhörare. XV Nationella vårdvetenskapliga konferensens målsättning är att tillsammans utgående från vårdvetenskaplig forskning bidra till nya visioner för framtidens hälsovård, samt fördjupa vår förståelse för vad det betyder att människan är i centrum i vården och forskningen.

Under konferensen kommer vi säkert att få många goda ideer och tankar gällande visionerna för framtidens hälsovård. På ett nationellt plan är visionerna en aningen otydliga, eller kanske vi vågar säga mycket otydliga. Sote-reformens utformning verkar ännu något oklar, eller kanske skulle vi säga mycket oklar. Det råder stor oenighet i landet om vart hälsovården borde vara på väg. Jämlik tillgång till vård och valfrihet har varit ledstjärnorna för reformen, och de målsättningarna och värdena är också viktiga för vårdvetenskapen. Men hur dessa värden ska kunna realiseras inom ramen för reformen har ingen ännu riktigt kunna svara på. I veckan har detta tema utlovats ta ett steg framåt. Det blir spännande att följa med kommande diskussioner.

Min vision för framtidens hälsovård är att patientens röst ska höras tydligare. Människan är navet och centrum i vården. Vi kan verkligen säga att temat för årets vårdvetenskapliga konferens ’människan i centrum av vården och vårdvetenskapen’ är i linje med vad man egentligen hade tänkt med hälsovårdsreformen. Att utgå från patientens önskemål är att sätta patienten i centrum. I teorier om personcenterad vård betonas organisationernas roll. Stöder rådande organisationer och system en personcentrerad vård? Valfriheten kan förstås som ett uttryck för personcentrering. Men alla borde ha samma möjligheter till att välja. Hur ska organisationerna utvecklas så att detta är möjligt? Redan nu har vi en viss valfrihet, men hur många av oss använder sig av den möjligheten?

Ett inslag i nationella visioner för hälsovården är att det ska kunna gå att spara pengar, till och med miljardbelopp, inom hälsovården. Nu är det många som ifrågasätter om detta överhuvudtaget är möjligt. Redan nu görs beräkningar från THL om behovet av hälsovårdstjänster år 2040, skrämmande siffror lanseras som visar på ett växande behov av både pengar och personal.

En slutsats vi kan dra är att vårdvetenskaplig forskning behövs. Kan vi bidra till att påvisa hur det går med patientens röst? Kan den nya reformen bidra till en mera personcentrerad vård? Kanske för vissa grupper, men knappas för alla patientgrupper. Att finna de sårbara grupperna och framföra deras röst och erfarenheter kan bli viktiga forskningsområden för vårdvetenskaplig framtida forskning, men också att konkret kunna bidra till lösningar och nya metoder för en personcentrerad vård.

Människan i centrum av vården – det är egentligen inget nytt, men vad betyder detta idag och hur kan vi realisera denna goda princip med nya och innovativa metoder. Jag tror att vi förbehållslöst borde stanna upp och fundera på vad det betyder att sätta människan i centrum av vården, utbildningen och även i vårdvetenskaplig forskning.

Under konferensen har vi ett tema som på ett specifikt sätt kommer att belysa detta, dvs samarbetsforskning/collaborative research. Kunde denna typ av forskningsdesign ge oss goda ideer om hur vi kan förbättra vården så att varje människa och person upplever sig vara i centrum av vården? Om du är intresserad av detta tema ber vi dig delta i prekonferensen som hålls 25 september kl. 13-17.

Till sist – vi välkomnar alla inom området verksamma forskare, lärare, vårdpersonal, studerande och andra intresserade till årets vårdvetenskapliga konferens och vi ser fram emot alla intressanta presentationer, föreläsningar och givande diskussioner.

 

Lisbeth Fagerström
Professor i vårdvetenskap
Rektor för Åbo Akademi i Vasa