Från Lidingö till Hanaholmen

I augusti hade svensklärarna på språkcentret möjlighet att delta i två olika sammankomster där svenskundervisningen på högskolenivå behandlades i olika kontexter. Det var intressant att höra vilka teman som lyfts fram när svensklärare från Europa och Asien samlas eller när finländska kolleger träffas sinsemellan.

Svenska institutet ordnade i slutet av augusti en två dagar lång konferens på Lidingö utanför Stockholm för svensklärare i utlandet, dvs. lärare i svenska som andra eller främmande språk. I konferensen deltog 61 lärare från 20 länder och diskussionen fördes ivrigt och mångsidigt om och kring svenska språket, Sverige o dess kultur. Teman som togs upp i presentationerna varierade från hur språket förändras, vilka nya ord som behövs i ordböcker till bland annat den svenska matkulturen. De flesta presentationer utgick från hur man kunde utveckla svenskundervisningen med hjälp av de möjligheter som den svenska kulturen, landet och dess historia och nutid erbjuder.

Det intressanta var att se hur svenska undervisas i olika kulturer. Utgångspunkten är en annan när man undervisar svenska på nybörjarnivå och man försöker inspirera nya studenter genom att bygga upp en Sverigebild som får dem att tycka om landet och kulturen och blir därmed villiga att lära sig det främmande språket. Här i Finland är utgångspunkten för svenskstudierna på universitet en annan. Undervisningen fokuserar på kommunikation. Den svenska som studenterna ofta är mer bekanta med är finlandssvenska och då utgår man inte i lika hög grad från landet och dess kultur. I undervisningen av kommunikativa färdigheter, som akademiska specialister behöver, är inspirationskällorna däremot arbetslivet och dess kompetenser och färdigheter.

Samma vecka som Svenska institutet arrangerade svensklärarkonferensen samlades ca 30 svensklärare från universitet och yrkeshögskolor i ett två dagar långt seminarium på Hanaholmen i Esbo. Seminariet var ett kick off-evenemang för starten av det andra året i det tvååriga nationella utvecklingsprojektet ROKK, (Ruotsin Opetuksen Kehittäminen Korkeakouluissa) som finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet har som mål att utveckla svenskundervisningen på högskolenivå i Finland inom tre temaområden: integration, bedömning och flexibla inlärningsstigar.

Inom temaområdena arbetar arbetspar eller smågrupper med olika pedagogiska utvecklingsuppgifter. Deltagarna i dessa representerar universitet och högskolor och ett av målen är att bilda nätverk mellan svensklärare inom hela högskolesektorn, och på så sätt också utveckla undervisningen i svenska.

Ett viktigt mål för ROKK-projektet är också att utarbeta konkreta mallar och rekommendationer för svenskundervisningen i Finland. På seminariet presenterade deltagarna de uppgifter som de hittills hade skapat samt planerade det andra projektåret. Hösten 2016 kommer svensklärarna i Finland att få en bank med uppgifter och mallar för användning i svenskundervisningen. Projektresultaten är avsedda för alla universitets- och högskolelärare och tanken är att alla har tillgång till dem och att samarbetet också fortsätter efter att projektet slutförts.

Våren 2016 arrangeras ytterligare ett öppet slutseminarium för alla språklärare vid universitet och högskolor där deltagarnas prestationer och resultat presenteras.

Sammankomster av detta slag är viktiga för att bygga upp nätverk med kolleger i Finland och utomlands för att få nya idéer, praktiker och inspiration för att utveckla undervisningen.

Att kunna inspirera finska universitetsstudenter på en kurs i svenska med svensk mat kan vara svårt, men så länge kurserna byggs upp med hjälp av studenternas egna specialområden och arbetslivsrelaterade kommunikationssituationer, är det inte heller nödvändigt.

Kielikeskuksen ruotsin opettajat

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *